Storslagna vyer och vildmark
I Skuleskogens nationalpark möts kust, skog och berg i ett landskap utan motstycke. Här kan du vandra längs havet eller klättra upp på kalottberg med skogen som hatt – samtidigt som du upplever Sveriges högsta kustlinje. Nationalparken är drygt 30 kvadratkilometer stor och helt bilfri, men ett välutvecklat nät av vandringsleder – cirka 35 kilometer – gör området lätt att utforska. Här får du uppleva en dramatisk naturform som skapats av istidens krafter, med inslag som Slåttdalsskrevan, branta raviner, gamla fäbodstigar och utsikter som gör varje steg värt mödan.
Vandra som kronprinsessan
En av de mest populära lederna är den tur som kronprinsessan Victoria valde under sina landskapsvandringar. Den cirka 10 kilometer långa leden startar vid Entré Väst och går via Skrattabborrtjärn – med raststuga, grillplats och vindskydd – vidare förbi Stampberget och Lillråtjärnen till Slåttdalen. Här passerar du längs Slåttdalsberget innan du når den dramatiska Slåttdalsskrevan – en 200 meter lång, 30 meter djup och 7 meter bred klyfta som delat berget i två. Skrevan bildades när havet eroderade bort den mjukare diabasen från den hårda Nordingrågraniten. Vandringen avslutas med en stigning över Slåttdalsberget och ger storslagna vyer innan du når Entré Syd efter cirka sex timmars vandring.
Tre entréer – tre upplevelser
Nationalparken nås via Entré Nord, Syd eller Väst – och varje ingång erbjuder sin unika karaktär. Från Entré Syd är det 3,5 kilometer till Slåttdalsskrevan, som just nu är avstängd på grund av rasrisk, men utsikten från toppen av Slåttdalsberget är fortfarande väl värd ansträngningen. Väljer du Entré Nord får du en havsnära upplevelse med vågornas brus som sällskap.
Vid Tärnättvattnet finns en övernattningsstuga som är öppen året runt. Även vid Tärnättholmarna, Näskebodarna och Skrattabborrtjärn finns stugor – alla är öppna och går inte att boka, så besökare får samsas om utrymmet. Flera rastplatser och vindskydd är utplacerade längs lederna, och vid Kälsviken kan du slå upp tältet vid den långgrunda sandstranden där det också finns grillplatser och mulltoalett.
Växter från både norr och söder
Skuleskogen är botaniskt mycket rik och bjuder på en unik blandning av nordliga fjällväxter och sydliga lundväxter. I parkens sydsluttningar trivs arter som hassel, lönn, skogssvingel, stinknäva och skogssallad – växter som annars är vanligare längre söderut. I de kalla och fuktiga nordsluttningarna och ravinerna hittar man istället fjällväxter som fjällskära, fjällnejlika och fjälltolta.
En annan växt som gör Skuleskogen unik är långskägglaven – en indikator på orörd gammelskog och stabil luftfuktighet. Laven växer på äldre granar i fuktiga norrsluttningar. I Slåttdalsskrevan och uppe på Slåttdalsberget kan du också hitta klynnetåg, en växt som annars mest förekommer i fjällen.
Djurliv i skogens tystnad
Skuleskogen sjuder av liv – även om många av dess invånare är diskreta. Här finns däggdjur som älg, rådjur, bäver och gråsäl. Mård trivs i de steniga, gamla skogarna och även det skygga lodjuret har sin hemvist här.
Fågelintresserade får sitt lystmäte: den tretåiga hackspetten hör till parkens specialiteter och kan ofta höras i granskogen mellan Entré Syd och Kälsviken. Här trivs även mindre flugsnappare, spillkråka, gråspett och både större och mindre hackspettar. Både gran- och tallskogar är rika på insekter, vilket gör området till en viktig häckningsplats.
Parkens mest ovanliga invånare är jättepraktbaggen – en värmeälskande insekt som sannolikt överlevt från en varmare period för tusentals år sedan. Den lever i solbelysta skogar och är sällsynt även i ett nationellt perspektiv.
